Svensk damhockey har nått en historisk milstolpe. Nästan var fjärde svensk spelare i Svenska Spel Damhockeyligan (SDHL) kan nu försörja sig på sin lön från ishockeyn. Det är ett tydligt tecken på att utvecklingen går åt rätt håll för en sport som länge kämpat för att få samma erkännande och ekonomiska förutsättningar som herrhockeyn.
Från noll till 23 procent på fem år
För bara några år sedan var det otänkbart för de flesta damhockeyspelare i Sverige att leva på sin idrott. År 2020 kunde inte en enda inhemsk spelare i SDHL försörja sig enbart på hockeyn. Många tvingades kombinera elitsatsningar med jobb eller studier, vilket ofta begränsade deras möjligheter att fullt ut fokusera på sporten.
Då lanserade ligan satsningen ”Den nya spelplanen” med målet att 25 procent av de svenska spelarna skulle kunna leva på sin lön senast 2025. Nu, i mars 2025, visar siffror att 23 procent har nått den nivån, enligt Statistikmyndigheten SCB. Det är ett enormt kliv framåt och en indikation på att målet är inom räckhåll.
Sponsorer och publik driver utvecklingen
Bakom framgången ligger flera faktorer. Svenska Spel, som gick in som huvudpartner 2021, har tillsammans med Svenska Ishockeyförbundet och SDHL arbetat målmedvetet för att förbättra villkoren. Ökade sponsorpengar och en växande publik har bidragit till att höja lönerna. Samtidigt ser vi en rekordtillväxt av flickor och kvinnor som spelar hockey, vilket stärker sportens status och skapar en hållbar grund för framtiden. Kajsa Nylander, hållbarhetschef på Svenska Spel, beskriver det som en utveckling som inte bara gynnar damhockeyn utan hela Idrottssverige.
Den ökade uppmärksamheten kring SDHL har även påverkat intresset för betting på damhockey. Allt fler spelbolag i Sverige erbjuder nu odds på SDHL-matcher, vilket inte bara speglar sportens växande popularitet utan också skapar nya möjligheter för fans att engagera sig i ligan.
Fortfarande långt till herrarnas nivå
Trots framstegen är kontrasten till herrhockeyn fortfarande slående. En genomsnittlig manlig spelare i SHL tjänar runt 121 000 kronor i månaden, medan snittlönen för en kvinnlig spelare i SDHL historiskt legat på bara 5 500 kronor. Även om lönerna för damerna nu förbättras är gapet fortfarande stort. Herrhockeyn har länge haft kollektivavtal och drar in betydligt mer pengar genom biljettintäkter och sponsorer, medan damhockeyn fortfarande kämpar för att nå samma ekonomiska muskler.
En signal om förändring
Att nästan var fjärde spelare nu kan leva på sin lön är dock mer än en siffra – det är en signal om förändring. Det visar att riktade insatser för jämställdhet ger resultat och att damhockeyn börjar ses som en legitim professionell karriär. För spelarna innebär det ökad trygghet och möjlighet att satsa helhjärtat på sin idrott. Men för att nå full jämställdhet krävs fortsatt investering och engagemang från både näringsliv och samhälle.